Utredningen Jämlik tandhälsa

Alla system mår bra av att kontinuerligt följas upp och utvärderas. Därför är Tjänstetandläkarna i grunden positiva till att man sett över det system vi har idag men är dessvärre hittills besvikna på utredningens slutsatser och förslag.

Tjänstetandläkarna har nu inlett arbetet med att sätta sig in i betänkandet ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” som Veronica Palm överlämnade till socialminister Lena Hallengren den 1 mars.

Veronica Palm erhöll i mars 2018 uppdraget att utreda och föreslå hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt och jämlikt. De föreslagna ändringarna skulle gynna en mer regelbunden och förebyggande tandvård.

Så småningom kom ytterligare två tilläggsdirektiv. Det ena innebar att även utreda och föreslå en ny reglering för tandvård till personer med särskilda behov av tandvårdsinsatser och det andra tilläggsdirektivet innebar att utreda och föreslå alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd.Som en konsekvens av de två tilläggsdirektiven förlängdes utredningstiden med ett år. Utredningen föreslår att den nya reformen träder i kraft den 15 januari 2026.

Tjänstetandläkarna är tveksamma till utredningen

Det är en diger utredning på över 1100 sidor och Tjänstetandläkarnas styrelse har nu närmare börjat granska de föreslagna åtgärderna. Redan i början av det här analysarbetet har det uppstått både en viss upprördhet och många tveksamheter kring vad utredningen föreslår.

Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik förklarar här lite närmare varför Tjänstetandläkarna är så tveksamma.

Vad är det ni framförallt reagerar på i utredningen?


- Det är många saker men precis som utredningen faktiskt också konstaterar så har tandhälsan stadigt förbättrats i Sverige under de senaste åren. Dagens system är administrativt både svårarbetat, komplext och krångligt vilket vi återkommande påpekat genom årens lopp. Många av de problemen kommer även att vara kvar fortsättningsvis samtidigt som vi befarar en ytterligare utökning av de administrativa uppgifterna.

Ovanpå det tillkommer även en prisreglering i vissa delar vilket är hämmande för både den privata och offentliga tandvårdssektorn. Fri prissättning har en avgörande betydelse för en god och patientsäker tandvård. Det är viktigt bland annat för att kunna upprätthålla en bra vårdkvalitet för patienten, kunna erbjuda moderna material- och behandlingsmetoder samt också möjliggöra en kontinuerlig och nödvändig kompetensutveckling för tandläkaren.

Med dagens system ser vi att de anställda tandläkarna har svårt att få kostnadstäckning utifrån de ekonomiska krav deras arbetsgivare ställer på dem. Det blir ett arbetsmiljöproblem för den anställde så därför är det viktigt att prissättningen är relevant. Det är en förutsättning för att det ska kunna erbjudas högkvalitativ tandvård till patienten samtidigt som tandläkaren kan arbeta i en acceptabel arbetsmiljö.

Finns det då inte ett gott syfte med att tandhälsan ska bli ännu bättre hos alla?

- Självklart vill vi att tandvården ska ha en fortsatt bra utveckling men vi är väldigt tveksamma till att det uppnås någon sådan förbättring med det här förslaget. Tvärtom är vi oroliga för att det kan finnas risker för en motsatt utveckling eftersom vissa av förslagen kommer att innebära former av prisreglering. Vi vill absolut inte ha någon prisreglering, det har tidigare visat sig vara negativt för tandvården.

Ja men är inte priset viktigt för patienterna?

- Naturligtvis spelar priset en roll för många men de flesta patienter har måttliga utgifter för sina tandläkarbesök, med det tandvårdsstöd som finns idag så finns ett skydd mot höga kostnader.

Med det här förslaget kommer patienten att veta att basundersökningen kostar 200 kr. Skulle däremot en behandling behövas efter undersökningen så kommer patientens oförutsägbarhet för behandlingskostnaden i de allra flesta fall att kvarstå även i det nya systemet. Det finns därför en risk för att patienter kommer att bli besvikna eftersom just den här oförutsägbarheten för den totala tandvårdskostnaden är det som av många patienter upplevs som betungande i kontakt med tandvården.

Vi vet dock att det finns patienter där det är helt andra faktorer än ekonomin som gör dem tveksamma till att gå till tandläkaren. Det kan vara till exempel tandvårdsrädsla eller kulturella faktorer.

Tjänstetandläkarnas uppfattning är att det är väldigt viktigt att vårdgivaren har kostnadstäckning för den tandvård som bedrivs. Det är grundläggande för att det ska kunna vara en fortsatt bra kvalitets- och kompetensutveckling inom svensk tandvård. När patienten går till tandläkaren förväntar de sig en trygg och god tandvård och detta kan bara uppnås genom att varje vårdgivare kan ta betalt utifrån verksamhetens förutsättningar.

Tandvårdens administrativa pålagor brukar ofta diskuteras, ser ni någon förändring i det här förslaget?

- Bland oss aktiva tandläkare finns det redan nu en tämligen omfattande diskussion kring hur man ska hinna med alla de administrativa uppgifterna som ska genomföras i arbetet som tandläkare. Det ställs många krav på oss från olika myndigheter när det gäller administration. Dessvärre ser vi att konsekvenserna av det nya förslaget innebär en ökad administrativ belastning.

Det här är en viktig fråga som också till stor del berör tandläkarens arbetsmiljö. Många av våra medlemmar hör av sig till oss för att fråga om fördelningen av klinisk och administrativ tid under arbetsdagen. Många känner sig klämda mellan vårdgivarens krav på mycket klinisk tid samtidigt som myndigheterna ställer krav på att de administrativa delarna ska fullgöras på bästa sätt.

Med det här förslaget kan det vara svårt att få den ekvationen att gå ihop i den kliniska vardagen. Det personliga patientomhändertagandet riskerar att bli lidande. Tandläkare ingår i den stora grupp bland kontaktyrken som lätt kan drabbas av samvetsstress. Förutsättningarna för en god balans mellan dessa delar verkar inte ha beaktats i utredningen.

I utredningen definieras vad som är ett jämlikt tandvårdssystem utifrån följande sex kriterier:

  • vård och behandling efter behov
  • god tillgång till behandlare i hela landet
  • vård och behandling av god kvalitet och i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet
  • låg ekonomisk tröskel för patienten
  • nationellt likvärdig tillämpning av befintliga regelverk
  • förmåga att nå grupper som av socioekonomiska, kulturella eller andra skäl avstår tandvård 

Är ni inte positiva till dessa?

- Det är bra kriterier men vi uppfattar det som att utredningen ibland ägnar sig åt att slå in redan öppna dörrar. Självklart anser vi att vård och behandling ska vara av god kvalitet och i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Som legitimerade yrkesutövare vill vi och är dessutom ålagda att arbeta på det sättet annars kan vi få vår legitimation återkallad.

Tillgång till tandläkare i hela landet är en viktig fråga som vi ägnat oss mycket åt. Vi har ännu inte sett utredningen ge några reella förslag på hur bemannings- och tillgänglighetsutmaningarna som finns i framförallt glesbygdsområden ska lösas. Överhuvudtaget ställer vi oss tvivlande till att de här kriterierna bättre kommer att uppnås med det här förslaget. Vi upplever det till och med något provokativt att det inte ges någon vägledning utöver regelefterlevnad för att bättre uppnå detta som vi redan nu strävar att arbeta mot.

Det är viktigt att alla vårdgivare inom tandvården ger tandläkarna de rätta förutsättningarna för att levandehålla och förverkliga dessa kriterier.

Anser ni att personer med behov av särskilt stöd alltid fått den hjälp de har rätt till med det stöd som finns nu?

- Nej, vi vet av de uppföljningar som gjorts tidigare att det inte fungerat för alla som har rätt att ta del av det stödet. Dessutom har det funnits stora regionala skillnader vilket inte är bra. Dessvärre finns det inget som säger att det blir bättre med ett förstatligande av det här stödet. Det här är en grupp patienter som ofta kräver omfattande insatser när de kommer till tandläkaren.

Vi tolkar förslaget som att dessa patienter har möjlighet att kvala in till det som kommer att kallas selektivt tandvårdsstöd. Denna del av det tänkta stödet kommer sannolikt att innebära både prisreglering och en reglering av vad som får utföras på dessa patienter. Det anser vi vara olyckligt då det kan komma att försvåra möjligheten till att omhänderta patienten på bästa sätt utifrån de behov och förutsättningar patienten har.

Vad ser du som positivt med utredningen?

Utredningen i sig är ju väldigt intressant att läsa då den ger en mycket god bild av hur svensk tandvård fungerar idag. Det har gjorts en omfattande utredning som är spännande att ta del av.

Vi är nöjda med att patienter mellan 20 - 23 år ska ingå i det statliga tandvårdssystemet. Vi är också nöjda med att ATB tas bort. Dom här två delarna anser vi inte har tillfört något reellt positivt för att främja en bra tandhälsa hos befolkningen.

Slutligen, hur vill du sammanfatta Tjänstetandläkarnas tveksamheter kring utredningen?

Dagens statliga ersättningssystem infördes 2008. Vår uppfattning har ända sedan dess varit att det är administrativt komplext och krångligt. Det är inte lätt att göra rätt vilket vi också regelbundet framfört till berörda myndigheter.

Med det här nya förslaget ser vi att den komplexiteten kvarstår och att det dessutom finns en risk för en utökad administrativ börda. Ytterst kan det drabba patienten genom att hen exempelvis inte får ta del av det stöd som vederbörande har rätt till för att administrationen är för krånglig eller svårförestålig.

Vi kan inte heller se att de förslag som läggs fram kommer att innebära så stora förändringar på individnivå att dessa kommer att utgöra någon praktisk skillnad för att nå de grupper som inte kommer till tandvården idag.

Ytterligare en försvårande omständighet för att kunna uppnå en jämlik tandhälsa är att det i vissa delar av landet finns för få tandläkare i förhållande till folkmängden. Utredningen är väl medveten om detta problem men har dessvärre inte några reella förslag till lösning. Som facklig organisation ser vi att det finns mycket arbetsgivaren kan göra för att erbjuda bra villkor för att få tandläkare att arbeta i svårrekryterade områden. Det kan handla om saker som till exempel att få styra sin arbetstid, goda möjligheter till kompetensutveckling, utvecklande arbetsuppgifter och bra löneutveckling.